Winston Churchill sa


Winston Churchill sa:
"Det omöjliga tar bara lite längre tid"


måndag 15 januari 2018

Bättre sent än aldrig

2018!
Hur gick det till?

Sista vintriga bilden från stugan tagen på årets sista dag.
Trodde vi skulle vara där i nyår, men jag har int varit kry, så det blev stan.

Och nu är vi i mitten av januari helt plötsligt!
Och Moröbacke härjas av vilda djur, älgar! En grupp på tre, ko och två kalvar har skjutits bort, blev för elaka. Men en ny grupp på samma antal dök upp! Och nu har en blivit påkörd!
Det var ett bra tag sen vi hade så mycket vilt runt om oss. Rådjur håller man på räkna som, ja dom ska ju bara vara här på vintern, men älg....
Det var värst när vi flyttat hit då fick polisen jaga bort och skjuta en del.

Ja ja...
Tänkte ju skriva om helgens bravader. Melker har ju aldrig fått åka buss, så Emma och jag bestämde att vi tar en tur till Solbacken. Egentligen bara 25 min promenad, men -14 och småbarn så blev det buss. När vi kom till hållplatsen upptäckte vi att vi läst fel och vi skulle få vänta ute ca 25 minuter på rätt buss! Så vi åkte ner på stan, vilket chauffören tyckte var totalt knas, det skulle ju komma en buss om 25 min, som skulle gå direkt till Maxi! Försökte förklara att vi hade barn, mattider och småben, han bara fnös. När vi kom ner hade han iaf varit vänlig och berättat att vi nog skulle hinna med buss "20" men han vägrade meddela den bussen att vänta lite pga småben som int orkar springa. Men nä sånt sysslar vi int med, spring!!
Den andra chaffisen var trevligare och skrattade när jag berättade att vi åkt halva stan för att ta oss till Solbacken!
Där blev det lunch, plättar till Melker och brunch till oss, Majken fick burkmat. Sen en tur in och kolla om grönsaker och leksaker ;)
Det blev madrassåkning hem, för Melker, Emma köpte på Lekia. Hem tog det exakt 20 minuter. Resan dit tog säkert det dubbla :D :D

Igår hade vi familjefotografering här hemma.
Emma har en kompis, Emma, som är fotograf som ställde upp på att fota det här gänget.
Vi var beredd på det värsta, Melker är int så pigg på att bli fotad längre. Så med uppmuntran/ hot om plättar eller inga plättar så gick det! Och det hjälpte att mormor hade samma färg på tröjan som han, grön, och att morbror Robert som är jättestark och orkade lyfta Melker upp och ner! Sen återstod bara att jaga ifatt Majken så vi fick henne på bild oxå! Hon går int än, men kryper med turbofart! 
Det ska bli spännande att se hur bilderna blev!
Efteråt blev det hämtmat från Pairats. Kom på att vi åt där förra gången vi fotade oss, 2015. Efter det var det 5 trötta vuxna, en trött 3-åring och en superpigg 9 månaders Majken som körde runt i huset! Ena stunden hörde man ett pling plong från spisens barnsäkring, krafs krafs från ett par flätade lådor, skrammel av brickor som föll, så kom hon i full fart och skulle kolla så man hade båda öronen kvar, ner och programera om boxern, iväg och käka lite skor, spela trumma på toalocket...
Efter vällingen somnade hon!
Full rulle alltså
Så idag har jag vilat med att ta ner advetsstjärnorna och städat...

Byebye!