Winston Churchill sa


Winston Churchill sa:
"Det omöjliga tar bara lite längre tid"


fredag 29 juli 2016

Ja...vad ska man säga

Eller rättare sagt vad ska jag skriva?

Med två stugor, känner jag mej lite splittrad...
Men största orosmomentet är farmor. Hon har blivit mer påverkad av att vi tagit över stugan än vad vi förstått.
Så hon nästan vägrar vara där OM nånannan har varit eller ska vara där. Tråkigt, för farfar vill så gärna vara där. Fiska och påta på.
Vi har sagt att dom får vara där hur mycket dom vill, men nej det är inte deras stuga längre!

Vi har ju oturligt nog, börjar jag förstå, dragit dit saker som vi tycker vi behöver. Plus att vi måste göra nått åt sängar och sittplatser. Ingen av oss andra kan sova eller sitta på det som finns där nu. 
Men då blev det bara värre, så nu har farmor börjat plocka bort sängkläder varje gång dom har varit där, för...det är ju inte deras stuga längre!
Så tråkigt så tråkigt...

Så jag fundrar på om vi måste plocka bort det vi tagit dit, ställa det i en av sovstugorna, som vi sover i. Få se om det hjälper. för jag tror inte det hjälper att prata med henne, hon är så förvirrad.

Fast vi har iaf haft några fina dagar där. Med Emma, Henke och Melker.
I veckan när vi var där hann vi både grilla, bada och paddla kajak. Ja int alla förståss.
Men Melker badade och simmade, med simdyna runt magen 

Simma simma
Sa han hela tiden och plaskade runt.

Mats och jag sov över och skaffade oss en redig förkylning! Det blev så rått i sovstugan trots element. Ja sen är man ju lite tokig ;)
Klockan 22.40 när vi släckt och var på väg att somna, ställde jag en fråga: Hur skulle det vara att flytta på sängarna till andra vägen? då slipper vi ligga under fönstret, där det faktiskt drar lite.
Det var tyst en stund, så jag trodde int Mats hört nått utan sov.
Ska vi göra det nu? säger han plötsligt.
Så i nattskjorta och kalsonger började vi flytta runt möbler! Hundarna blev något förvirrade och ville ut! Sovstugan är ju int stor, utan friggebod modell. Så en del möbler hamnade på bron tills vi fått sängarna på plats. Och nu kan vi t o m sätta upp sänglampor, få in en byrå och nattduksbord! 
Fast förkylda blev vi ju ändå...

Fick uppleva en vacker morgon innan vi drog hemåt igen.
Spegelblankt!

Jo vi blev ju bjudna på middag av farfars på Burträsk Gästgiveri. Och tror aldrig jag ätit så god pizza! Mats kusin och barn följde med.

Byebye!

1 kommentar:

majbritt på molnet sa...

Ja du inte är det helt enkelt umgeänget generationerna emellan men jag tror att du hittat en bra väg att dämpa reaktionen. Arrangemanget ni gjort verkar ju egentligen vara till lättnad för svärföräldrarna, att ha tillgång till stugan utan praktiska krav. Hoppas det löser sig på ett skonsamt sätt, nu ni när ni inte bara har sommarhus utan också stuga med vackert läge vid Burträskhavet! Ha det gott under återstoden av sommaren, kram.