Winston Churchill sa


Winston Churchill sa:
"Det omöjliga tar bara lite längre tid"


onsdag 12 november 2014

Tänk vad tiden går!

Jag menar, ja vad menar jag egentligen?

Låg en kväll och kunde inte somna, det händer ibland, men som tur är inte så ofta.
Tankarna vandrade iväg.
Tänkte på mitt barnbarn och vad som han kommer att få uppleva. 
Nu tänker jag inte på krig och elände, nej utan på vad som kommer att uppfinnas.
Och genast kom tanken att skriva ner vad jag fått vara med om...tänkte att det går väl fort!
Men ju mer jag tänkte ju mer kom jag på!

Bara en sån sak som telefon.
En sån som alla människor nu mer, gammal som ung, inte verkar kunna leva utan.
När jag var liten hade vi 1 telefon, bakelit, fastsatt i väggen. Och som man slog numret med en nummerskiva, inga knappar.  Som vid åska ringde nått förfärligt. Och eftersom mamma sa att nu kommer "Oskar" när det gick åska, så trodde jag det var "Oskar" som ringde! 
Före jag föddes fanns det en telefonväxel i byn, dit man hamnade och fick tala om vem man skulle prata med.

När Mats och jag flyttade ihop, hade vi 1 telefon men som ganska snart blev 2. En i sovrummet och en i köket. Och den var i plast, med nummerskiva. Men det började komma roliga telefoner oxå, som Musse Pigg, Kobra och liknande, men alla satt fast i väggen.

När barnen var små hade vi plötsligt 3 telefoner. Men alla satt fast i väggen, en uppe och två nere. Men en hade knappar! 
Vi fick låna vår första mobiltelefon på semester till södra Sverige! En stor klump med väska som man hade mellan säterna i bilen! Och hör och häpna man kunde föra över sitt hemnummer till den!
Vilket gjorde att dom som ringde inte riktigt förstod att vi var i Gränna! :D
Jag hade beställt en tavla till min syster på hennes födelsedag. Och Konstnären ringde och ville vi skulle komma och titta på den. Nja sa jag det går lite svårt vi är i Gränna nu. " MEN HUR KAN NI SVARA I TELEFONEN!!!" blev svaret!
Vi kunde t o m koppla in den i husvagnen!

Sen plötsligt hände det massor! Telefonerna blev trådlösa, mindre och mindre, man kunde ha hörsnäcka i örat. Och folk glodde på varann och undrade om personen var tokig som gick och pratade för sej själv!
Även hemtelefon blev trådlös och pga det så var den aldrig där den skulle!

Sen kom mobilen eller "nallen" som den kallades även till barnens liv. ALLA skulle ha en och lärarna beslag tog så många dom hann med, för att det inte skulle störa lektionerna. Man kunde nämligen spela spel på "nallen"!

Det gick inte länge förrän man även hade musik, internet, kamera och gps inbakad i mobilen och dom blev plötsligt större igen. Det dök upp nått som heter läsplattor, där man kunde läsa böcker som man laddat upp från nätet. 
Så numer finns det alla möjliga telefoner att använda allt efter behov...och lite till.

Ja så vad ska då mina barnbarn få uppleva, finns det mer att hämta? Säkert!
Ja så ni kan förstå att jag låg vaken och tänkte på allt som förändrats bara på min tid. Får väl ta radion och tv:n sen. Ja vi har ju andra matvanor nu mer oxå. Men det får bli en annan gång!
Byebye!

Inga kommentarer: