Winston Churchill sa


Winston Churchill sa:
"Det omöjliga tar bara lite längre tid"


lördag 5 juli 2014

En hunds dagbok

Det har varit en händelserik dag, för oss hundar.
Igår kom våran kompis Bill hit och skulle vara här hela helgen.
I morse hade vi tur, jag tror byns alla katter var ute! Så Yuki och Bill fick fnatt! Dom ville jaga, men våran husse sa nej! Det var tråkigt, lite kul ska man väl få ha när man har besök.

Fast sen blev det riktigt spännande!
Det kom en lös hund upp på gården, morrandes och visade tänder! Bill och Jag (Kiba) gaddade ihop oss och morrade tillbaks!
Matte blev arg på tanten med hunden och skällde! Då kom hunden tillbaks och hade tänkt äta upp Yuki! Då skrek matte, att tog hon int hand om hunden skulle det bli slagsmål! VI som är så snälla ;) Så då gick vi miste om ett riktigt råkurr, fast jag tror att hunden var ganska snäll den med.

Sen gick dagen, Bill höll vakt vid fönstret i köket, om nu hunden skulle komma tillbaks. Men det enda han fick skälla på var en grävskopa som skulle till grannen.

Men sen...
jag vet inte vad som hände men jag började må dåligt. Matte sa att jag svimmade och fick kramper! Hon sprang in och ringde veterinären och husse bar upp mej på altan. Sen lämnade vi Yuki och Bill hemma och åkte till veterinären. Och jag mådde inte bra, skakade och kunde nästan inte hålla mej vaken. Matte trodde att jag blivit ormbiten eller nått.

Jag blev undersökt, både bak och fram. Husse sa att jag inte var mej lik?! Vet inte om det för det fanns ingen spegel att titta i...
Veterinären trodde iaf att det kunde vara ett epilepsianfall, så vi fick med oss tabletter hem, som urk blää, ska stoppas i min bak!!! Om det händer igen.

Nu mår jag iaf bättre, trött förståss, så jag ska gå och vila. Bill får vakta!
VoV 

Inga kommentarer: