Fast det är fint ute och våren tydligen är på gång så...
Har jag drabbats av förlust.
Det hände för ett antal år sen, så det har inte hänt nått nu kanske man ska börja med att säga.
Men förlusten känns lika stark nu som då.
Och det kommer oftast när jag har gått i säng och ska sova, då minns jag!
Då minns jag en vän, en kompis som inte längre finns.
En kompis som, fast det kunde gå 1 år eller mer till vi träffades igen, vi bodde i var sin ende av vårt avlånga land. Så kändes det som vi aldrig varit ifrån varann och tog vid där vi slutade.
Sista sommaren vi sågs, fick jag veta att hon drabbats av bröstcancer, var opererad och skulle nog bli friskförklarad nästa gång hon var till läkaren.
När vi sa hejdå....
kände jag att det här var sista gången vi sågs!
Jag tog tag i henne och sa att kände hon det lilla minsta skulle hon uppsöka läkare!!
Vilket hände
Men hon blev inte trodd!
Några dagar innan jul ringde hennes make och berättade att hon avlidit.
Jag är tacksam att jag hann säga adjö, vilket jag gjorde den sommarn. Men det hade varit mycket roligare om jag sluppit...
Till minne av en kär vän
2 kommentarer:
Saknad är en svår känsla, ett djupt sår som inte läker trots talesättet, minnet av en saknad människa som genom sitt sätt att vara gjort stort intryck på oss blir ändå till slut något positivt att tänka på, en tacksamhet att ha fått möjligheten att lära känna den personen som ju också betytt något särskilt för oss och värd att bevara i minnet.Kram.
Så tråkigt..Denna tragiska sjukdom..hemskt!
=((
Ja, inte är det ofta jag är in å skriver, kanske det blir oftare snart, blir så less FB. .för mycket skit på den sidan,för min del..trist!
Hoppas allt är bra annars? Jag önskar att all snö försvann nu å att vägarna sopas snart..då börjar jag må..gott=) Kram på dej..kraam
Skicka en kommentar